Brandklassificering av väggar och tak

Brandklassning av material och byggnadsdelar behandlas generellt i Byggreglerna. Riskklasserna är minimikrav enligt Vägledning om tekniska föreskrifter i plan- och bygglagen .

1. Byggnadsarbeten ska utformas och utföras så att sannolikheten för att brand uppstår, utvecklas och sprider sig är liten. Hänsyn måste tas till konstruktionens användning och den tid som krävs för utrymning och räddning. 
2. Material och produkter ska ha egenskaper som inte ger oacceptabla bidrag till brandutveckling. Tonvikten bör läggas på möjligheten till antändning, hastigheten för värmeavgivning, rökproduktion, utveckling av brinnande droppar och tid till övertändning.

Brandklassning av material och byggnadsdelar behandlas generellt i Byggtekniska föreskrifter (TEK17): Vägledning till kapitel 11 Inledning. Utifrån brandtekniska beskrivningar i TEK17 är gipsskivor och dess egenskaper generellt sett mycket lämpliga. Det finns gipsskivor med olika egenskaper som kan användas beroende på kraven på konstruktionen.

De färdiga gipsskivorna består av en gipskärna med kartong på båda sidor. Gipsens värmekapacitet och innehållet av kristallbundet vatten är orsaken till gipsskivornas goda brandbeständighet.

Under en brand krävs stora mängder energi för att frigöra kristallbundet vatten. Detta innebär att temperaturen på baksidan av en gipsskiva hålls under ca. 100°C, tills det kristallbundna vattnet har avdunstat. Om gipsskivan utsätts för ihållande relativt hög värme förångas det kristallbundna vattnet och gipsskivan börjar kalcinera. Gipsskivans styrka och brandmotstånd försvagas.

Gipsskivan är obrännbar och avger lite rök. Rökutsläpp kan komma från kartongen på gipsskivan. Enligt NS-EN 13501-1 definieras en gipsskiva som A2-S1,d0 och K210.

Val av riskklass
Riskklasserna är minimikrav enligt Vägledning om tekniska föreskrifter i plan- och bygglagen. Beroende på byggnadens användning, läge och övriga förutsättningar, t.ex. Om det inte finns möjlighet till ett effektivt ingripande från brandkåren i ett tidigt skede kan det bli nödvändigt att placera den i en högre riskklass. Ett bra exempel är vårdhem, där en sådan bedömning alltid bör göras.

Det måste också beaktas om konstruktionerna är bärande eller icke-bärande. Se Plan- och bygglagens tekniska föreskrifter samt vägledningen till dessa.

För att täta mot rök och brandgaser genom konstruktioner upp till och med EI60, där spalten mellan panelbeklädnaden och intilliggande yta är mindre än 10 mm, är det inte nödvändigt att använda ett brandtekniskt tätningsmedel - det räcker med att täta på båda sidor av konstruktionen med vanlig, elastisk akryltätning. Detta säkerställs ofta av den tätning som krävs för konstruktionens akustiska egenskaper.

Vägghöjder med brandklassning

Norgips väggtabell har tidigare begränsat branddokumentation upp till en vägghöjd på 4 meter, där vägghöjder över detta bör utformas separat av RIB. I europeisk standard EN 15254-3:2019, Extended Application of Fire Resistance Test Results (EXAP), ges ägaren av referenstestet möjlighet att beräkna en ökning av vägghöjden med upp till 3 meter utöver den fysiskt testade höjden i ugnen. Standarden ger tydliga kriterier för en stegvis ökning av vägghöjden utifrån referensresultat och regler kring byte av material och/eller konstruktion. Som en del av Norgips interna kontroll, löpande testning av egenproducerade skivor i vårt eget laboratorium testar vi samtidigt regelbundet vägg- och takkonstruktioner i interna och externa brandlaboratorier för klassificering av brandprestanda enligt givna EN-standarder. Provrapporter från externa brandlaboratorier används som underlag för dokumentation av brandklassade vägghöjder.

I vår väggtabell har vi påbörjat arbetet med att beräkna vägghöjder som överensstämmer med brandklass angiven i minuter. Inledningsvis för icke-bärande lätta mellanväggar med enkel stålram och beklädnad på båda sidor.

Den maximala vägghöjden ställs in under kolumnen 'Inte klassificerad' och har en röd bakgrundsfärg liknande brandklasskolumnen, för att indikera att det finns värden kopplade till brandkrav.

Den angivna maxhöjden tar hänsyn till såväl utökad tillämpning av brandmotståndstester som regelns egna begränsningar i förhållande till nedböjning, oavsett brandklassning. Detta måste ses i samband med de c/c-avstånd som anges i kolumnerna under 'Vägghöjd (mm) utan EI'.

Det kan därför bli nödvändigt att bygga väggen med c/c 450 för att uppnå maximal vägghöjd.

För schakt och dubbelvägg gäller fortfarande att höjder med brandkrav över 4 meter ska utformas separat av RIB om inte annat anges.

Väggar med armeringsstål (CF) kan avrunda värdena under 'EI klassificerad maxhöjd' upp till närmaste hela meter, utöver detta måste RIB designa.

Brandskyddande/retained mineralull

Brandsäker hålrumsisolering ska underhållas och utföras med den typ och densitet av mineralull som beskrivs i väggtabellen. Fixering av isolering kan göras till exempel med en lång gipsskruv (för tvålager gips ) var 350:e mm genom dubbens baksida, eller med Clip-Up isoleringshållare.

Sänkt tak i utrymningsväg

Avdelning 17 § 11-9, och punkt C
Ett sänkt tak i en utrymningsväg kan bidra till ökad risk för brandspridning. Brandspridning i hålrum ovanför tak kan vara svår att övervaka, och därmed också att kontrollera och släcka.

Ytor och beklädnad i hålrum över tak ska ha minst lika goda brandskyddsegenskaper som ytorna och beklädnaden i övriga utrymningsvägen. Övriga rum med undertak utformas enligt Byggtekniska föreskrifter. Norgips menar att det måste göras en tydlig åtskillnad mellan enkel- och dubbelskiktskonstruktioner. För väggar med två lager och 12,5 mm gipsskivor på varje sida, spackling av fogar och skruvar har ingen effekt på brandmotståndet förutsatt att skivorna är korrekt monterade med förskjutna fogar.

För väggar med endast ett lager på varje sida, klassade som 30 eller 60 minuter, kommer dock spackel att påverka väggens isoleringsförmåga och röktäthet. Norgips rekommenderar därför alltid spackling av en sådan konstruktion. Detta gäller oavsett om det finns ett hålrum ovanför ett undertak, eller för en hel väggsektion.